fåglar

För att förstå vidden av denna historia i Fröken Fisk liv måste man gå lite tillbaka i tiden. En hel del år faktiskt, på den tiden hon fortfarande övningskörde.

En dag innan hon hade körlektion bestämde hon sig för att göra sin bror en tjänst och städa ur hans underlats bur. Hon gjorde det ute eftersom det var på sommaren och fågeln förtjänade att få känna gräset. De hade gjort så förr, lyft av botten och placerat själva gallret på gräsmattan. Rengjort botten och sedan lyft tillbaka gallret. Det brukade gå bra och fågeln oftast satt på sin pinne under tiden. Rädd för att lämna sin trygga bur. Denna dag hände dock något i fågels hjärna och han passade på att sticka när fröken lyft tillbaka gallerdelen. Hon har aldrig sett honom så lycklig innan, en fågel som inte flög inomhus när de släppte ut honom, flög upp mot skyn. Glad som en lärka och inte en tanke på att återvända. Sista gången då såg eller hörde honom satt han i en tall och bara sjöng. Hon hoppas att han inte led när han dog och att han verkligen var så glad som han verkade.

Idag när hon jobbade natt, beslutade hon sig för att städa underlatburen på jobbet. Hon har tyckt att den varit smutsig länge nu och det är ju nattens jobb. Allt gick bra enda tills hon skulle skjuta tillbaka den del av botten som går att ta ut för att städa lättare. Naturligtvis hamnar den ena fågeln i kläm och hon märker det inte först. Hon klämmer alltså ihjäl fågel, när hon upptäcker det så flämtar han och hon märker att ena vingen är bruten. Hon är rädd för att hon ska behöva slå ihjäl honom. Hon klarar inte av att se djur plågas…. Men han dör under de minuterna hon försöker få mod, (som hon skulle klara av att ha död på ett djur).

Så hon har lärt sig ALDRIG mer städa underlatburar som är smutsiga. Det är bättre de får leca i smuts än att hon ska ha ihjäl dem…