Stör henne som fan...

Hon erkänner hon är inte större än så, att när Bekant L prata om att hon har tagit kontakt med Herr C stör det henne. Herr C ocgh Bekanta L känner inte varandra. Bekanta L har en bakrund som innebär att hon går till sängs med sina tjejvänners x gärna samma vecka som det tar slut. Bekanta L har pratat om Fröken Fisk och Herr C förhållande och varför det tog slut mellan dem för två år sedan. Det är en annan förklaring än vad fröken fick då. En som hon kanske hade kunnat acceptera bättre än att han inte kunde ha en tjej när det hände så mycket dåligt runt omkring honom. Fast den förklaringen innebär att det var frökens fel, att hon var för snabb. Fröken vet inte om det är sant. Visst de var snabba att bli ihop och prata framtid, men det var inte fröken som började. Det var inte fröken som berättade hur många barn och vad djuren skulle heta. Även om hon inte är kär eller sånt i Herr C vill hon inte att han och Bekanta L pratar om vad som var dem. De smutsar ner det som var dem en gång i tiden och på den tiden var det inte billigt. Det var äkta iallafall från fröken och hon tror även från honom.

japp hon är feg

om det inte var någon som visste det, Fröken Fisk är feg. Hon blev rädd för mailet, så fruktansvärt löjligt hon vet. Ett litet mail som inbjuder till kontakt med de som tagit över hennes "hjärtebarn". Det skrämmer henne, det är för mycket som numera är förknippat med Herr C och deras förhållande. Han fick hennes barn i skillsmässan och det delar väl han med sin nya numera. De har även lagt en fest på det datumet som fröken själv funderar på att ha en liten sammanslutning. Vilket gav ännu mer ont i magen och feghet.

samma....

Det var samma tröja, samma keps som hon kunde för ett år sedan. På samma kille. Hennes hjärta stannade ett slag och hon började sakna igen. Sakna den tryggheten han gav henne. Drömmarna om deras liv han fylde henne med. Kramarna hon försvann i. Vissheten att det fanns någon som alltid ville hör ifrån henne. Sakna Herr C hellt enkelt. Fröken suckar och undrar varför han inte fick vara rätt för henne. Hon tyckte så mycket om honom från första gången hon såg honom. Men han har valt att bli någon annans och de gick förbi varandra utan att hälsa. Som om de aldrig hade känt varandra, som hon inte visst allt hon vet om hans förflutna. Som om han inte kunde få henne att skratta och le fåningt hur lätt som helst. Som om de aldrig hade funnit som ett vi....

vad vill han?

Hon får ett msn från Herr C "visste du att det eventuellt pågår en kvinnomisshandel på 3:e vån i ditt hus?"
Fröken svarar "nix, och om det är så är det väl bara att polisanmäla det så fall"
Herr C "hörde det från en tjej som bodde på andara våningen och sa till henne att polisanmäla det"
Fröken "dåså, är väl bara upp till henne att göra det. "

sedan är det dött på msn. Men vad skulle fröken göra åt saken? Fråga alla på våning tre om de slår sin tjej?

det som skulle krossa henne...

Det som skulle krossa henne har hänt. Herr C har träffat en ny flicka. Åtminstonde om man får tro hans msnaway. "ligger hemma med tjejen till klockan 10"

Det hon trodde skulle krossa henne, har itne gjort det. Visst hon är inte överlycklig, men hon gråter inte heller. Hon hade önskat att han hade sagt något till henne personligen bara.

___

Okey, fröken har gråtit över det nu. Och hon vet att hon klarar det.

___

Fröken har även tagit bort Herr C från sin msn. Hon behöver inte att han har kul med någon annan. Kanske kommer han tillbaka på listan någongång, men inte nu.

bytte behov...

Hon var sur idag efter att ha jobbat men en kille på det fritidset hon är på denna veckan. Hon kan vara extra känslig eftersom hon har börjat vakna vid 04 på natten igen. Hon behöver inte gå upp förrän senast 07. Men denna killen kläkte ur sig först "det är klart att Fröken L inte behöver stressa hem. Hon har ju ingen som väntar på henne... Jag måste ju hämta barnen, ta ut hunden, laga mat, så jag kan ju inte stanna" Visst de känner varandra som kollegor men ändå. Sedan sa han senare när vi gick mot centum, när Fröken L väntat en timme på att fröken skulle sluta att de skulle fika tillsammans, "klart livet kunde ju vara värre man kunde ju vara singel." Då blev fröken sur, han visst inget om henne. Hon kunde lika gärna ha varit nydumpad och ledsen. Och han vet om att Fröken L är singel. Slutar man att tänka på andras situation för man får barn och ring på fingret?

Behovet skriva av sin om personen dämpades när hon kom hem och såg att det inte blev av något möte denna veckan heller. Hon har ju bara försökt i en månad och hela tiden fått, men nästa vecka kan jag. Jag lovar. Hon blev frusterad och besviken. Så hon ringde hem till sin mamma och pratade. Hennes mamma analyserade henne och varför han inte vill träffas. Fröken har väl haft samma tankar som mamman. Mitt under samtalet ringer Herr C och frågar om hon är sur på att han ställer in hela tiden. Hon svarar inte, och han säger "jag vet att du är det spelar ingen roll vad du säger nu." Han tycker de ska träffas nästa vecka, hon kan inte. Han kan inte veckorna efter. Hon vet att det säger mycket om det hela. Han säger att de kan höras via msn, men det har det inte lyckas på den senaste tiden ju.
Hennes mamma tycker att hon ska säga till honom att hon saknar honom som den vän han ville vara efter de gjorde slut. Att det därför hon hör av sig, att hon saknar att inte kunna ringa honom när det händer något roligt som hon vet att han skulle uppskattat. Hon vet inte.

Hon är glad att han ringde, det känns skönare. Även om hon vet om det är bra eller inte. De pratar i mobilen som de har haft kontakt hela sommaren och höstmånaderna. Nästan som förr.

Fan och helvete....

Fröken har haft familjemiddag och är lite påverkad just nu. Hon har sett på kort från hennes farmors 95 årsdag. Då när Herr C mötte släkten. Hon har sett sig och Herr C på kort tillsammans. Fan i helevete vad fröken saknar honom nu. Hon hade helst velat ringa honom för att prata med honom. Prata bort det som känner för sin mamma just nu. Eller bara någon som kallar henne för "sin fyllehund" och skrattar på ett sätt som får fröken att inse att hon bara ska bry sig om "sin" och inte "fyllehund". Hon saknar honom, om det någon som inte förstått det. Hon bara försöker att inte göra det när hon är nykter...

två drömmar på morgonen

Den första drömmen handlade om Herr C. Han retade henne på samma sätt som alltid och var tyken. De satt och tittade på en gammal tvserie tillsammans med hans vän J. Det slutade med att fröken och Herr C satt och pussades.

Den andra handlade om fröken och Ellie som var på en studentfest. Fast det var inte på festen, bara i samma stad och de åt glass. De pratade och hade kul. Att de var i staden B i drömmen hade nog att göra med att hon och hennes pappa körde genom den igår och fröken såg parken där man leker, pizzerian där man äter och högskolan.

beata fortsättningen....

När hon stod på tappen, ringde hon till Herr C. Hon hade hoppas att han kunde hjälpa henne med att starta bilen. Det var svårt att förstå vad han sa, han var nyvaken och jätteförkyld. Herr C sa att han inte kunde hjälpa henne just nu utan hon fick vänta lite. Men att hon skulle dra bort bilen från tappen till ett bättre ställe. Han kollade så att hon hade försökt olika tricks för att få igång bilen. Hon hade testat dem alla och inget funkade. Han fortsatte prata med henne och hon förstod hälften.

Hon ringde sedan till Herr T, som bodde bredvid tappen. Han kom och hjälpte henne flytta bilen. Hon vet att det kanske innebär att hon öppnade dörrar hon försöker stänga men hon orkade inte rulla bilen själv.

Hon gick hem till sin lägenhet och var där en kvart innan Herr C ringde och sa att han och hans vän J skulle hjälpa henne. Herr C hämtade upp henne i Paddan en tio minuter senare. Det var som förr att sitta i Paddan och lyssna på Herr C när han pratade. Både Herr C och Herr J sa samma sak till henne: ”Har du lyckas förstöra herr stjärnjägares bil nu också…” När det kom till tappen igen, tyckte herrarna att fröken skulle testa att starta Beata igen. Naturligtvis startade hon och spann som en katt. Så fröken Fisk tackade för hjälpen och åkte hem och hämtade packningen.

Hon åkte och tittade på racingen tillsammans med Herr F och hans bonusbarn. Det var en trevlig eftermiddag. Åtminstone fram tills att de ringde från jobbet och fröken lovade att jobba natten. Så det blev inga spel eller åka hem till föräldrarna denna kväll.

Fågeln överlevde natten med fröken…

Minnen

Redan nu kan fröken säga att de som tycker hon är bitter kan sluta läsa nu....

Hon såg en vit rockärm och magen knöt sig direkt. Hon kände igen den allt för väl för att inte göra det. Hon visste vem som ägde den ärmen. Herr C, vem annars? Hon fattade inte hur hon kunde ha glömt bort att det fanns en chans att han skulle komma.

Första mötet, avklarat nu. Ett konstigt möte. Utan att de sa något till varandra. De är främligar nu, eller? De funkar ju fortfarande på telefon, men det är bara där de kan prata. Msn och verklighet blir det bara konstigt.

Hon hatar att han kramade sina tjejvänner i Thorax så mycket. Hon hatar att hon blev avundsjuk. Hon hatar att hon inte kan få någon kontakt med honom. Hon hatar att hon inte fick möta honom själv första gången.

Hon kommer ihåg hur det var ibörjan, när igen av dem visste vad som skulle hända. När det var henne han tog på och kramade. När hon var viktigt.

Hon kommer ihåg hur han såg ut när han vågade kyssa henne första gången. Och hur det var att sitta i hans knä. Eller bara få prata med honom, om vad som hellst. Som vad hon känner för sina kusiner just nu. Det som man inte får säga högt. Hon kommer ihåg hur det var att vakna i hans säng, med hans kropp brevid henne. Hon kommer ihåg hur han kunde skrämma henne med vad han sa, hur rädd hon kunde bli att stå själv igen. Hon kommer ihåg när hon nästan började gråta av meningen "tänk om jag inte gått med i vakt, då hade vi aldrig träffas..." När han sa det stannade hon i steget och hade han tagit i henne då, hade hon gråtit.

Hon saknar göteborska som han hade. Hon saknar att känna sig trygg i hans närhet och vet att han fanns där för henne. Att det fanns någon som skyddade hennes rygg. Hon saknar att han brukade skrämma henne, när han bara stod brevvid henne i henns lägenhet och när han tittade in genom fönstret och skrämde henne.

Hon kommer ihåg när hon fick "träffa" hans mamma och syster vid deras gravar. Hon kommer ihåg hur stolt hon var att han ville visa upp henne för sin mormor och morfar. Eller att han var nervös för att träffa hennes mamma och pappa. Något han erkände först efter mötet. Hon kommer ihåg känslan att han honom i sitt flickrum och vad han störde sig på henne den morgonen på grund av hennes oro. Hon kommer ihåg hur bra han tog hennes bror och hans flickvän.

Hon minns att hon trivdes i hans brors hus. Hon trivdes även i hans lägenhet. Det kändes som hemma.

Det är så mycket hon önskar att hon hade tagit sig tid att skriva när de var tillsammans. Så mycket som hon har glömt redan, som smörgåsarna hon fick på sin födelsedag, eller paket som var inlindat i silvertejp.

ett besök i en familj...

Hon och Herr Stjärnjägare körde upp till staden J. för att hälsa på studentvänner som flyttat. De fick sitt andra barn för snart tre veckor sedan. Det första är en underbar liten flicka. Hon har fått en bror nu. En väldigt söt sak även om gjorde fula tecken till fröken när han låg i hennes knä. Hon tyckte det var underbart att hålla den lilla i famnen. Lite sugen blev hon precis som pappan i familjen hade förutspått, men han har pratat om att det är dags för fröken sedan hans dotter kom.

Det var väldigt trevligt att vara i en familj för dagen. Hon tycker om hela familjen, även om de inte ses så ofta, men de ska flytta närmare så det kanske blir mer. Hon har alltid tänkt på att Herr C påminner om pappan i familjen, haft/har samma interessen och båda kört taxi. Samma typ av humor också, lite lika till utseendet också. Hon hoppas att hon en dag kommer få en sådan familj som hennes vänner har. För hon tror på dem fullt ut. Det kan vara halvråa skämt i bland, men det syns att de tycker om varandra.

Nu ska hon vara tråkig...

Det är två månader sedan idag som han kom till henne på hennes begärnan och pratade om varför han inte ville vara med henne längre. Två månader av relativ tystnad mellan dem och de har inte sets. För två månader sedan skojbråkade de på golvet och fröken trodde fortfarande på en bra framtid för sig själv. Hon började känna sig ensam för två månader sedan och det har inte gått över. För mer än två månader var hon lycklig och livet var i rosenrött. Hon hade en kille vid sin sida som hon litade på och som kunde känna sig trygg med. Hon ringde honom för första gången på länge igår, han svarade inte. Hon messade till honom och han svarade inte på det heller. Det var inget viktigt, bara om fågels död. Hon vet att hon är hans ex, och att man inte kan begära saker. Men hon hade velat prata med honom, inte om det de var utan bara allmänt. Det har varit tyst så länge mellan dem nu.

Hon vet att det antagligen är så det måste vara, man måste glömma varandra. Och inte spela någon roll i den andras liv, som man aldrig har möts och tyckt om varandra.

Men hon vill veta om det är okey att ringa ibland eller inte. Hon hade velat att han svarade igår. Eller ringde tillbaka iallafall. Men som sagt han varnade henne innan, hur han skulle bli. MEn hon hatar att förlora folk som har betytt något för henne, så mycket. För mycket, hon kämpar nog förmycket många gånger för sin egen skull.

Hon hade hoppas att han skulle höra av sig och säga att han saknar att prata med henne med.

Tankar i natten

Vem ringer man till mitt i natten undrar hon, när hon står och tårarna rinner ner för kinderna. Hon har fått några reala smällar av en farbror på jobbet. Fröken vet att han inte vet vad han gör eftersom han är dement. Men det gör så ont där han träffade stuphuvudet. Allt hon ville var att byta pyjamas på honom, eftersom den han hade var våt. Men det gick inte så han får sova i en våt i alla fall. Hon försökte verkligen…

Men tårarna kommer när hon är utanför hans dörr. Hon hade velat kunna ringa någon, men klockan är två på natten och den enda hon vet med säkerhet som är vaken är Herr C (han jobbar också natt). Hon har redan ringt honom idag, när fågeln dog. Han svarade inte men han hade väl en körning, men han har inte ringt upp heller. Så hon kan inte ringa till honom. Men hon hade velat prata med någon just nu.

2 månader...

Idag har det gått två månader sedan hon blev ensam igen. Två månader...känns som en hel evighet. En tredjedel av deras förhållande. De har inte träffas på 2 månader, hon har svårt att fatta det. Som alltid när någon inte vill vara i hennes liv längre eller ha en mindre roll. Tystnade som bli, att inte mobilen ringer, eller att han försöker skrämma henne genom att stå utanför fönstret. Hon hatar att vara utanför och inte veta vad som händer. Att gå från att veta allt som händer i hans liv till att inte veta något.

Som sagt två månader och hon funderar på hur han ser ut. Hon börjar glömma. Hur hemskt är inte det? Hon har foton men det är inte samma, som att kunna mana fram bilden.

Två månader och hon är splitrad i två, den som fortfarande vill och saknar och det som har gett upp. Den som vill och saknar vill bara få lov att prata med honom. Den andra delen av fröken anser att det inte är någon ide, han har valt bort henne ur sitt liv av en anledning. Den delen av henne som inte tror att hon någonsin kommer träffa någon att dela livet med.

Hon kommer ihåg saker från deras tid tillsammans som hon saknar. Det är inte jobbigt att komma ihåg, hon är glad att hon fick uppleva det. Att bli hämtat efter jobbet, deras första puss och att få vakna med honom.

Två månader har gått och hon känner sig fortfarande lite lurad för att det blev som det blev.
Hon hade bara önskat att han skulle var lite mer intresserad av hur det är i hennes liv just nu. Hon vet han varnade henne att det skulle bli så. Men hon har svårt att släppa folk, och tror att folk har svårt att släppa henne på samma sätt. Även om hon har blivit motbevisad om det innan. Det går att släppa henne och gå vidare...

Två månader och fröken blir fortfarande glad när han ringer från sin taxi, även om det inte händer ofta. Och sist kände hon ett litet avstånd mellan dem som skrämde henne. HOn tycker ju om killen, även om hon inte vet om hon fortfarande är kär i honom...

Spel

Hon har massa spel. Riktiga spel, såna som det krävs mer än en person för att spela. Med spelplan som man får lägga ut på ett bord. Inget dataspel här inte. Hon har massa, men ingen att spela med. Herr C hade varit impad av alla spelen och kallat henne lite nördig för det. Men med ett stort leende. Nu står alla spelen på hyllan och det var ett tag sedan någon rörde dem...

Men hon kan inte....

Hon kan inte...formulera brevet till sin mormor och morfar. Hon kan inte förklara för dem att det är slut mellan henne och Herr C. Hon försöker men det går inte. Hon vill inte vara den som krossar deras hjärtan. Hon vill inte förklara varför. Hon vill inte...och hon kan inte.

Hon vet inte vem som var mest förälskad i Herr C hennes mormor eller hon själv. Det sista mormor sa till henne när de var uppe och hälsade på var: "håll hårt i honom" och fröken lovad mormor att göra det. Men ibland kan man inte hålla nog hårt i någon.

Men hon kan inte hålla mormor och morfar bakom ljuset längre, det är försvårt att undvika alla frågor om Herr C och hon har dåligt samvete också. Hennes mamma har lovat att prata med dem på söndag, men hon funderade på om hon inte skulle formulera det själv i ett brev, men det går inte. Hon kan inte...

Ont i magen

Hon har ont i magen. Hon vet inte om det är för att alla vaktpojkarna åker till Hultrsfred idag. Och åker vaktpojkarna är naturligtvis Herr C med på resan. Det har hon vetat länge, han anmälde sig när de var ihop. Men hon är nervös för vad som kan hända, det är ju ändå en resa där de ska jobba och festa på...

Eller för att hon hade en mardröm i natt där hon drömde att hennes bror tog sitt liv. Hon vaknade när läkarna konstaterade att det fanns en chans att få tillbaka honom i livet. I drömmen var det hon som hittade honom i ett badkar med en kniv i handen och sår på armarna...

Eller för att Herr C lämnar spelet de har spelat tillsammans. Han berättade det för henne före han upplyste alla andra om det. Det är jobbigt att han lämnar, eftersom det var en sak de hade gemensamt och hon upplever det som de kommer längre i från varandra i och med det. Hon hatar att han lämnar det, men kan inget göra...

Vännen Ca

Hon tycker om honom så mycket vännen Herr Ca. Visst ibland står hon inte ut med honom, men när hon är ledsen är han bra. Han bryr sig och lovar henne en lysande framtid. Han övertygar henne att det är hon som hjälper honom, när hon upplever att han hjälper henne.

Han är i en liknade situation som henne, fast ändå inte. Han är förlovad men har på grund av arbete varit tvungen att flytta från sin älskade A. Från ha varit ett par som har levt väldigt tät ihop måste de nu leva isär mesta av tiden. Hon vet att Ca och A kommer att klara det och A kommer flytta upp till Ca så fort hon får ett bra jobb där uppe.

Herr Ca fick henne att ringa till A och föreslå fika. Båda flickorna behöver det att få träffas och prata. Båda är sällskapssjuka. Så några kvällar har hon spenderas i Herr Ca och A:s lägenhet med kaffe och mycket prat. Egentligen känner hon inte A utan det är Ca som är hennes vän. Men hon lär känna henne mer och mer och hon tycker om A. Fröken blir glad av att veta att Herr Ca och A kommer att få spendera en helg tillsammans nu.

Det är Herr Ca som får reda på och tolka om det är ett bra tecken eller inte att Herr C frågade om hon ville ha skjuts upp till staden som hans mormor och morfar bor i, så hon kunde ta pendeln hem till sina föräldrar. Hon tvekade men hon tackade för erbjudandet och stannade i sin stad. Kanske fel beslut från hennes sida...

Herr C

Han har ringt henne några gånger och talat om vad som händer om hans utbildning och hur det gick för henne på intervjun. Samtal som varar mellan 10-15 minuter, som det var innan när de var tillsammans. Inte varje dag men det har hänt några gånger. En gång avslutade han med hej och puss och hon svarade på rutin med samma sak. Men det var en gång och sedan har det inte hänt mer. Det är fortfarande så lätt att prata med honom. De pratar på msnen också, ibland mycket och ibland inget alls.
Hon har frågat om han vill titta på film med henne denna veckan, men han har tenta och jobb och är för stressad just nu för det. Lät som på hans svar att han ville titta en annan gång men hon vet inte.

Hon har slutat att prata om honom med sina vänner. Det känns som om alla tycker att det är dags att släppa nu och inte är så intresserade längre. Och hon förstår hur kul kan det vara att tala om det, om man inte sitter mitt i allt och inte fattar vad som hände med ens värld? Men att hon har slutat tala innebär inte att hon har glömt eller gett upp hoppet, det innebär bara att hon för diskussionen inom sig istället för utåt numera.

Sett honom...

Hon har för första gången på två veckor sett Herr C. Inte så lång tid, de mötes på långt avstånd och de hejade. Men magen och hjärtat reagerade naturligtvis. Hon tycker fortfarande om det hon ser och hon vet att hon tycker om hans personlighet också. Hon hade bråttom till sin föreläsning och han höll på att ropa till henne men det blev bara halvt om halvt.