Det är två månader sedan idag som han kom till henne på hennes begärnan och pratade om varför han inte ville vara med henne längre. Två månader av relativ tystnad mellan dem och de har inte sets. För två månader sedan skojbråkade de på golvet och fröken trodde fortfarande på en bra framtid för sig själv. Hon började känna sig ensam för två månader sedan och det har inte gått över. För mer än två månader var hon lycklig och livet var i rosenrött. Hon hade en kille vid sin sida som hon litade på och som kunde känna sig trygg med. Hon ringde honom för första gången på länge igår, han svarade inte. Hon messade till honom och han svarade inte på det heller. Det var inget viktigt, bara om fågels död. Hon vet att hon är hans ex, och att man inte kan begära saker. Men hon hade velat prata med honom, inte om det de var utan bara allmänt. Det har varit tyst så länge mellan dem nu.
Hon vet att det antagligen är så det måste vara, man måste glömma varandra. Och inte spela någon roll i den andras liv, som man aldrig har möts och tyckt om varandra.
Men hon vill veta om det är okey att ringa ibland eller inte. Hon hade velat att han svarade igår. Eller ringde tillbaka iallafall. Men som sagt han varnade henne innan, hur han skulle bli. MEn hon hatar att förlora folk som har betytt något för henne, så mycket. För mycket, hon kämpar nog förmycket många gånger för sin egen skull.
Hon hade hoppas att han skulle höra av sig och säga att han saknar att prata med henne med.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar