Hon erkänner kommentaren om kärlek har stört henne hela dagen. Hon är inte bitter, hon är trött på sin situation och en känsla av att inte komma vidare. Fast det rör inte bara hennes kärleksliv, det är så mycket annat hon måste ändra på också. Det vet hon, men hon är inte bitter över det. Hon är fundersam.
Hon saknar, men hon är inte bitter för det. Hon vet varför hon är där hon är idag. Hon saknar så många och olika tider i sitt liv.
Hon kommer att hitta rätt väg och bli nöjd igen, det vet hon. Det är inget att bli bitter över.
Hon tror att allas har fått ungefär lika mycket av allt i livet när det tar slut. (hon pratar inte om pengar och saker utan om de andra som betyder något) Det är därför några måste få en så stor kärlek i livet för att kompencera deras barndom. Hon har haft en bra barndom och behöver inte få den kärleken som de som de. Detta innebär inte att inte hon kommer få kärlek för det kommer hon få, men kanske inte på samma sätt som de som har lidit igen om en barndom. Hon är inte bitter över det. Hon kan tycka att det är en tröst mot en orättvis värld. Hon vet att hon kommer få en kärlek som hon kommer att bli lycklig med en gång hon också. Hon har redan testat det och tror att det kommer kännas så igen en gång.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar