Fröken pratade med sin vänn Ellie igår. Hon tyckte om samtalet mycket, ibland är hon rädd att hon förlorar sin vän. Att de glider ifrån varandra och att de enda de hade egentligen var att de var grannar. Fast så händer det något som får henne sluta tro det och tro på att de har något mer än så. Bara att de är så långt i från varandra och har massa i sina egna liv just nu. Men de kommer nog alltid finnas där för varandra på något sätt.Hennes vän sa något bra om henne (fröken kommer inte ihåg ordagrant)
"Jag har tänkt lite, jag tror att ditt förhållande med Herr T har skadat dig lite. Bara för att det var normalt för er att ha ett förhålande som var av och på. Så är det inte för andra. Andra tycker inte det är normalt att bli tillsammans igen. Men du gör det eftersom det är det du har upplevt..."
Hon håller med. Hon är delad i sig i en ljus del och en svart del.
En svart del som ser det som att det är slit. Kommer aldrig mer bli. En lite mer kritisk del både mot henne själv och mot Herr C. En del som ser livet lite mer negativ men ändå inte helt svart. Den delen som kallt konstaterar att det har faktiskt gått 3 månader sedan de sågs och hon borde ha kommit längre i sin bearbetning nu. Den svarta som talar om för henne att hon Herr C blev ihop med henne 2 månader efter att han gjort slut med sin flickvän sedan 4 år, borde det innebär att han hittat en annan för länge sedan. För var är 6 månader mot 4 år.
Den ljusa som tittar bakåt och tror att det kommer att bli så. Att de har en chans kvar att hitta tillbaka. Den delen som tror och vågar hoppas. Den ljusa delen säger till henne att man kan inte mäta i tid vad någon betyder för en annan. Den ljusa sidan ser inte problem utan lösningar, men den sidan saknar desto mer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar