och komma på sig att man inte tycker det är kul längre. Att vilja ta över klubban och få lite effektivet på det hela. Att bli frusterad och komma på att fröken inte är en mötesmupp längre. Hon är inte ordförande och allt inte måste vara som hon är van. Man måste inte ha ett prefekt skrivet protokoll på "mötespråk". Fast en gräns var vid att ha en sekreterare som också skulle vara justerare, då protesterade fröken. Kan ju inte döda mötesmuppen helt i henne.
Hon satt och funderade på mötet hur det blir när man jobbar, längtar man lika mycket bort då på mötena, eller blir det roligt igen då? Vaknar muppen igen då?
4 kommentarer:
Ytterst få möten som inte jag längtar bort ifrån..
Några få möten med ett tydligt mål har jag varit nöjd med. Känns oftast som det bara är flum.
Men jag har aldrig gillat möten tidigare heller..
ÄR ju en av dessa konstiga människor som har suttit på min fritid massa år nu på högskolan i massa olika nämnder och råd. Gratis framtill förra året när högskolan tyckte man skulle få betalt...
Har varit ordförande i en del organisationer också. Tyckt att det var trevligt, men nu är det bara så segt och inget händer. Massa snack runt omkring. Vill bara slå ner handen och säga nu gör vi så här. Men eftersom jag inte kommer att vara med när de gör det tycker jag att jag inte ska säga så...BLir så dålig stämning då
Orättvist att de börjar betala nu kan tyckas. Men det blir väl alltid orättvist för några när man börjar.
Det är väl mest den känslan av meningslöst skitsnack som gör att inte jag heller gillar möten.
Förstår om du skippar att upplysa dem om det dock :)
Japp, tror att de svar med och startade denna gruppen med henne är trötta på hennes kunskaper om mötesteknik och vill mer prata fram saker.
Skicka en kommentar