oktober 31, 2007
När det undermedvetna är elakt
Någonstans mellan vaken och drömmen hände det igår. Frökens undermedvetna spelade henne ett grymt spratt. Hon fick för sig att det var onsdag och den stora Halloweenfesten på hennes kår. Fröken har inga planer att gå. Hon fick för sig att Herr C hörde av sig via mobilen. Han frågade om han aldrig skulle få träffa henne igen. Hon sa att hon försökt men han inte varit så intresserad. Han sa men aldrig? Och plötsligt var han bara i rummet och gjorde som han gjort så många gånger förr. Höll fast henne på det lekfulla sättet. Hon bad honom sluta. Han slutade först när hon tänkte, du borde inte vara här, du tillhör en annan. Då försvann han, lika plötsligt som han kom.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Förstår att du funderar en del på honom. Då får man nog tyvärr räkna med lite sådana drömmar. Hoppas det undermedvetna blir lite snällare :).
jag vet P R E C I S hur det är....
jag också. jag har dessvärre råkat bli lite av en expert på ämnet...
Tror att mycket handlar om min egen rädsla för att våga släppa taget. Är något som jag har svårt för, att släppa och våga tror att är det så att vi ska ses som vänner i framtiden kommer det att hända. Eller så lever vi utan att träffas mer. Jag har så svårt att någon bara kan försvinna ur ens liv utan att sakna mig alls efter det. (vilket jag inte vet om det är sant eller itne)
BB: Ska allt ha ett snack med undermedvetna någongång.
Josefinfinfin: *kram* Jag vet men det löser sig någongång
la linda: Inget kul ämne att bli expert på, men några måste ju vara det också.
Jag är säker på att han saknar dig. Möjligt att det är så mycket att det är jobbigt att träffas bara.
Skicka en kommentar