Hon har känt det i kroppen ett tag nu

och idag var morgonen när hon vaknade en film innan hon skulle gå upp. När hon vaknade insåg hon att det inte var någon idee att somna om, så det blev en film istället. Hon har varit klar för att jobba länge nu men börjar inte förrän om 45 min.

Hon hatar de morgonar när hennes kropp får för sig att det var igår som det låg någon brevid henne. De morgonar som hon vaknar upp och tror att det bara är en dröm, att det fortfarande går att få sällskap om man bara ringer en signal. De morgonar som hon inte fattar vad som har hänt. De morgonar som hon vill kramas och tro.

Suck