Hon vet inte varför, hon är trött och grinig. Hon vill inte idag. Hon vill ingetting.....
...Hon ringde hemmahemma och började gråta när hennes pappa svarade. Han sa stakars lilla gumman, men hjärtat, älskling. Klart du ska ringa om du är ledsen."
Fröken förklarade att hon inte visste varför hon grät, det har ju inte hänt något.
Hennes pappa förklarade för henne. "Men hjärtat, du är en planerande människa och när det inte går som du har planerat blir du ledsen. Men du trycker bort det och är stark. Du har på den sista tiden haft stora törnen, gumman, det går inte att hålla det i sig. Du kan inte alltid var den starkaste. Du bor litet och du trivs inte egentligen i lägenheten. Du kan inte hålla rent. Du känner dig ensam, du har inte kvar det livet du hade innan. Du vet inte, gumman, om du får ihop med pengar till nästa månad. Du jagar jobb jämnt och har inte varit ledig en längre tid på hur länge som hellst. Du vet inte vad som händer till hösten... Det är så mycket som är osäkert i ditt liv just nu,hjärtat.
Och du var så ledsen förra våren, det kanske kommer tillbaka nu i och med att det är vår igen. "
Hon säger men ensam har jag känt mig så länge. Han svara det gör inte mindre ont för det, ibland gumman måste det få sväma över också.
De pratade i en timme eller mer, hon blev trött och började frysa, men det var skönt att gråta för någon för en gång skull. Han tyckte att hon skulle ringa igen om hon mådde samma imorgon. Hon tror att det är bättre imorgon...
Hon är inte ute efter peppkomentarer just nu, så hon låser för läsarkommentarer
