Hon fick ett sms från sin pappa. Hennes farmor är tillbaka på sjukhus. Hennes sår har gått upp och hon har feber. Fröken blev rädd och ringde pappa. Han sa att det inte var så farlig. Farmor är fortfarande med. Sköterskan trodde att det inte vara så farligt säger han.
Fröken vet om att det är vändschema på farmor. Men farmor biter tillbaka fortfarande om man får tro pappa. Och hur många gånger har de inte stått och sörjt över farmor innan. Farmor har klarat sig förr när de trodde allt var slut. Nu säger hon att sköterskorna är grymma när de vänder henne, inte otrevliga som sköterskorna frågar utan grymma. Fröken kan se henne framför sig, liggandes i sängen.
Fröken kände en lättnad efter samtalet med pappa. På kvällen ringde hon mamma av en anledning. Mamma har en helt annan blid av farmor. Hon säger att farmor är dålig. Hon har inte sett hennes så här innan. Hon tror att det är nära nu. Fröken känner hur det blir jobbigare igen och vill lägga på. Mamma har en utläggning om att pappa kanske inte vill se, skjuta på det så länge som möjligt.
Fröken vet inte vem som har rätt. Men hon vill inte gå på begravning just nu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar