...

Du och jag. Alltid du och jag. Tänk om fröken kunde förklara sin dag för dig. Samtalen som behövde ringas, som hon inte trott hon skulle behöva ringa. 3 jobbiga samtal. Som betyder så mycket, som ändrar så mycket men ändå inget. För det är redan skett. Att fröken efter det behövde lyssna på ett ställe som kan bli frökens framtid. Något som känns som ett ner köp för fröken och hennes elever. Att hennes kollegor inte heller vill dit. Att den enda som vet lite av vad fröken gjort idag är hennes kollega, som åkte hem till sin sambo när fröken behövde få fortsätta berätta. Att fröken klarat av att göra om schemat så att de hon slagit för försvinner. Men frökenfanns för sin elever när de behövde de. Hon gick promenaden och tittade var elevens ena förälder skulle flytta efter skillsmässan. Hon stöttade, hon var superhjälten som klarade allt som måste. Tills hon kom hem och allt blev tyst. När telefonen slutade ringa och ingen kollade hur hon klarat dagen. Då fanns du men du förstår inte.