För sju dagar sedan....

.... ringde hon och sa "jag är barnbarn till X ni behöver hämta henne. Hon finns på adressen y. Vad mer behöver ni veta? Anledningen att jag ber er är att min morfar varit med i er styrelse du kanske vet vem han är?. " Hon fortsatte prata och berätta samtidigt som hon rörde sig hela tiden, eftersom det inte finns någonstans på jobbet det går att prata utan att elever hör.

När hon lagt på fick kände hon lättnad, hon hade gjort det hon kunde. Hon hade fixat transport. Hon fick ringa vårdhemmet också och berätta att det skulle komma en transport, hon visste inte bara när. Den snälla sköterskan lovade henne att det räkte med informationen. Hon kunde själv ringa och kolla när och hur så fröken slapp.
Hon fick ett av de första samtalen från sin morfar. Att behöva trösta någon per telefon samtidigt som man borde ha lektionen är ett konststycket. Fröken tackar sin lyckliga stjärna att hon har kollegor som förstår. Hon får flera samtal från morfar under dagen, hon svara på alla och försöker förstå och vända.
Mitt i allt åkte fröken med sina kollegor och kollade på en den skolan de kanske hamnar på till hösten. Fröken försökte att vara där i stunden men hjärtat och huvudet var en annanstans. Hon gjorde även om ett schema för att täcka upp en sjukskrivning så att de inte behöver ta in en vikarie när den är borta en månad. Fröken skriver en riskbedömning för jobbets räkning.
När hon kom hem blev allt tomt och hon somnade med våta kinder.

För sex dagar sedan ringde hon upp igen med orden "hej det är jag barnbarnet. Jag pratat med min mamma och moster, och de undrar om ni har förslag på dagar? Vi vet ju att det måste ske inom en månad men det kommer först hem om 14 dagar." Lite resonerande leder fram till att en tisdag bestäms premiär. Fröken komminicerar det till släkten. Hon ber släkten välja kista också.
Hon pratar med sin morfar 2 gånger under dagen. Hon skickar upp hans tv-bilaga per post. Hon lever för andra dagen på godis när hon kommer hem. Styrelsen kräver att hon gör ett ryck och ser till att räkningar blir betalda. Hon är igång ända tills hon lägger sig.

För fem dagar sedan meddelar hon att dagen är prefekt och vilken kista de vill ha. Hon pratar med begravningsbyrån som hon aldrig gjort annat. Hon försöker boka besök för moster och mamma när de kommer hem. Den dagen de vill är det kurs, men den snälla personen som känner hennes morfar är berädd att göra undantag. Fröken förmedlar informationen till släkten.
Morfar ringer igen.
Fröken kommer hem precis som alla andra dagar denna veckan efter 19 från jobbet och däckar i soffan. Vaknar upp vid halv 2.

För fyra dagar sedan bokar hon mötet för mamma och moster dagen efter de vill från början. De börjar bli bekanta nu telefonrösten och fröken. Fast rösten ställer frågor fröken inte kan svara på som vilken kyrka?
Första gången hon inte pratade med morfar.

 För tre dagar sedan väntar hon på sin bror som kommer en halv timme sent till mötesplatsen. Han sover mesta delen av vägen upp till morfar. De är hos morfar och fixar saker. Så konstigt att vara i en stad och veta att det är en av de sista dagarna de är där. Hennes bror sover i bilen på vägen hem, fröken vill prata men vet att han behöver sova också.
Hon ringer sin morfar både innan och efter resan. Han ramlar under dagen två gånger och fröken är rädd att hon behöver åka upp till honom. Hon är helt slut i kroppen men åker till en kompis och bara är kvällen.

För två dagar sedan tränade fröken på morgonen och sedan fanns ingen mer energi kvar. Hon sov bort hela dagen.

För åtta dagar sedan missade hon med en halvtimme att få säga hejdå.